Jag var ute på promenad med hunden i dag, han är den enda så får mig att sticka näsan utanför dörren en dag som denna. Grått, mulet, 1 plusgrad och lite småregn på det.. USCH!
Iallafall så gick jag förbi ett hus i närheten av oss, de har klotrobinior planterade lägst med tomtgränsen, på framsidan av sitt hus precis som vi. Döm om min förvåning.... de hade redan klipp sina träd. Klotrobinior klipper man precis som pil, alltså hela kronan skall av.
Det fick mig att minnas förra året då vi skulle klippa våra träd för första gången. Vi hade nämligen fått information om att de inte behövdes. Då hade man inte tagit i beaktning att vår jordkvalitet ligger på 10 av 10, det är ett sätt att räkna ut grobarheten i jorden. Här där vi bor växer allt med rekordfart och blir därför för stort inom en ganska kort tid.Nåväl vi skulle klippa våra träd, min man tog fram häck saxen och jag dirigerade, lite här och lite där......nej..... inte så mycket utbrast jag och fortsätter med mitt dirigerande....... meningen, du får inte ta så mycket....... känns mer och mer som en upprepning.
Detta vårt vårbruk väcker nyfikenhet hos våra grannar som kommer för att se vad som står på? Det blir en diskussion på gatan, i ämnet att klippa eller inte klippa....Jag har gått in för att sätta på kaffe, då jag hör ett bekant motorljud... min (kära)man har plockat fram motorsågen..... och resolut kapar han allt som finns över stammen. Jag är alldeles förtvivlad och gnäller och klagar.
Min käre granne utbrister..... de liknar stora tulpaner.....
Vi väntade länge..... på att träden skulle slå med ny grönska.
Jag hade förlikat mig med tanken på reservplanen, om att beställa nya träd.
Robiniorna var inte vackra, men.... de kom igen. Under sommaren så växte de dock så det knakade och i slutet av augusti så dom ut så här.
Nu är det då dax igen!
Dessa "stora tulpaner" som jag har förträngt och nu inser att vi skall se på och leva med under hela våren.
Näääää...... tacka vet jag Augusti!!!!!!!!!